Noggranna ekonomiska kalkyler utgör ett viktigt skede då man bedömer de egna framgångsmöjligheterna. De bör göras med fötterna på jorden och genom att hellre bedöma utgifterna som överstora än för små. För kalkylering behövs Excel eller Libre Office Calc-program (gratis).

Det finns två typer av kalkyler. FT4 Ekonomiplan är grundkalkyl. Om du behöver låner t.ex. från banken, använd FT5 Ekonomikalkyl. I kalkyleringsprogrammets vänstra kant finns en hänvisning till den punkt i denna sida där du hittar ett direktiv, ett kapitel eller ett kalkylschema som grund för kalkyleringsuppgifterna. Med hjälp av ekonomiplanen kan du räkna ut lönsamheten i din affärsverksamhet.

Verksamhetskostnaderna (Följande priser är genomsnittliga)

3.1 FöPL-företagarnas penninglöner (i FT5-kalkyl)
Företagare är en affärs- eller yrkesidkare, ansvarig bolagsman i personbolag och aktieägare i aktiebolag, om aktieägaren arbetar i ledande ställning och äger ensam äger över 30 procent eller tillsammans med familjemedlem över 50 procent av bolagets aktier eller röstetal. En privat näringsidkare (firma) kan inte betala lön för sig själv, men vid kalkylering är det förnuftigt att använda lönbetalning. Påbörja första året försiktigt genom att i beräkningarna utgå från den verkliga minimiinkomst, som du behöver för att klara dig. Senast under det tredje året borde du förtjäna minst 10 % mera än en löntagare i samma arbete eftersom det ingår risker i företagandet. Utöver lönebetalning är för en FöPL- företagare utbetalningen av naturaförmåner förmånlig. Sådana är telefon-, lunch- och bilförmåner.

3.3 Målsättning för företagets nettoavkastning (i FT5-kalkyl)
Här en summa som företaget borde avkasta för att företagarna ska klara sina egna utgifter och kunna sköta företagets lån.

3.4 Avbetalningens årskostnader
Avbetalning är populär finansieringsmetod i synnerhet då man anskaffar maskiner och apparatur, emedan finansieringen i allmänhet ordnar sig utan säkerhet då den produkt som inköps fungerar som säkerhet upp till 80 %. Övriga fördelar är omedelbar återbäring av Momsen om hela köpet och möjlighet att få ELY-centralens bidrag för hela köpet. Man får emellertid inte hela summan finansierad, utan den egna finansieringen bör uppgå till 20 – 40 %. Avbetalningens ränta är 1 – 2 procentenheter högre än bankfinansiering.

3.5 Penninglönekostnader (ArPL-anställda och ArPL-företagare)
ArPL-pensionsförsäkring betalas för arbetstagaren och företagaren, vilka inte arbetar i bestämmande läge i företaget. I FT5 Ekonomikalkyl finns en separat tabell för kalkylering lönekostnaderna. Åt arbetstagaren (8 timmars arbetsdag) betalas lön för 2 150 timmar i året, fastän den verkliga arbetstiden uppgår till ca 1 775 timmar. På motsvarande sätt får en arbetstagare som arbetar 7,6 timmar lön för 2 015 timmar. Under en månad uppgår motsvarande antal till 179 och 168 timmar.

3.5 Lönebikostnader (i FT4-kalkyl)
Av arbetstagarens bruttolön, inklusive natura förmåner, betalas obligatoriska bikostnader ca 25 % och inom sektorer som är känsliga för olyckor t.o.m. 30 %. I socialskyddsavgiften ingår ändå inte den del av lönen, som vid sjukdomsfall betalas åt arbetstagaren som FPA inte ersätter. Sålunda uppgår socialskyddsavgiftens beräknade andel till minst 36 % av lönerna. I uträkningen du kan välja bikostnadsprocenten frivilligt.

3.6 Företagarens pensionsförsäkring (i FT5-kalkyl)
Företagarpensionen tas i enlighet med lönen för en motsvarande arbetstagares lön inom din bransch. Kom ihåg att din kund finansierar din pensionspremie, du bara betalar den. Den som startar företagsverksamhet för första gången får 25 procent rabatt under de första 4 åren, men beakta inte rabatten i dina beräkningar.

3.7 Övriga lönebikostnader
Företaget betalar för sina arbetstagare och ArPL-företagare arbetslöshets-, olycks- och grupplivförsäkringspremie samt betalar till Skatteförvaltningen sjukförsäkringspremie sammanlagt 4,82 % av de beskattningsbara inkomsterna. Av arbetstagaren avdras arbetslöshetspremie 0,6 %. För företagaren själv finns inga andra obligatoriska försäkringar än FöPL-försäkring, men det är synnerligen tillrådligt att företagare, med tanke på den ekonomiska tryggheten, tar åtminstone följande försäkringar:

  1. Olycksfallsförsäkring för arbetet och fritiden och för av arbetet uppkomna yrkessjukdomar
    - försäkringspremie 1,7 % av den årslön, som har lagts till grund för FöPL-betalningen (programmet uträknar färdigt).
  2. Försäkring för bestående arbetsoförmåga (programmet uträknar färdigt).
  3. Livförsäkringen för denna summa, som motsvarar de lån som är tagna med personligt ansvar.

Företagaren kan ansluta sig till privata arbetslöshetskassor AYT eller SYT, vars medlemsavgifter är avdragbara i personens beskattning. Medlemsavgifterna är i år:

ÅRSINKOMST MEDLEMSAVGIFT / ÅR
25 000 € ca 509 €
30 000 € ca 641 €
35 000 € ca 774 €
40 000 € ca 906 €

Företaget kan betala livförsäkring för sina arbetstagare på basen av personens kön, ålder och försäkringssumma. I det följande några exempel på livförsäkringspremiens storlek för en försäkringssumma om 100 000 euro. Om försäkringssumman är t.ex. 150 000 euro, är försäkringspremien nedanstående summor multiplicerat med 1,5.

Ålder Livsförsäkring 100 000 euro Försäkring 100 000 euro för bestående arbetsoförmåga
30 år ca 215 € ca 170 €
36 år ca 265 € ca 325 €
40 år ca 320 € ca 500 €
46 år ca 490 € ca 960 €

3.8 Övriga personalkostnader
Utöver skolning ordnade för arbetstagare lönar det sig att satsa på företagarens egen yrkesskicklighet och att öka kunskapen om företagandet. Bl.a. ELY- centralen ordnar olika kurser, ett tiotal i året. Tack vare stödet från staten är deltagaravgifterna till kurserna förmånliga, från några tior.

Företaget kan betala utgifter av personalens rekreations- och intressetillfällen upp till 400 euro/person/år. De ska omfatta hela personalen, inge bara t.ex. företagare.

Kostnader av arbetshälsovård orsaker både argetstagare och företagare. Vid kalkylering reserveras 250 euro/person. Folkpensionsanstalten betalar ersättning om kostnaderna.

Arrbetskläder och skyddsmedel utgör en del av företagsbilden, varför de alltid bör hållas i skick. Priser för arbetskläder Moms 0 %.

  • Jacka och byxor för inomhusbruk från 55 euro, utomhusbruk från 100 euro, Skyddsskor från 50 euro.
  • Tvättningstjänst för halare 3,50 - 5 euro/st., 47 gånger/år, 165 - 235 euro/år.

Övriga frivilliga personalkostnader är t.ex. kaffe- och matservering för personalen, matsedlar etc.

3.9 Kostnader av affärslokaler
Allmänt taget är det bästa sättet att påbörja en affärsverksamhet att skaffa hyreslokaler, såvida man inte redan äger affärslokaler som lämpar sig för ändamålet. I mången affärsverksamhet är affärslokalens läge en nyckelfråga, varför egna lokaler på ett felaktigt affärsläge inte garanterar framgång. I synnerhet ifråga om detaljhandel är det allt mera sällsynt att man äger affärslokalerna, eftersom affärsidkarna vill försäkra sig om en möjlighet att byta affärsplats. Reservera pengar även för en garantihyra, som hyresvärden kräver för 1 – 3 månader. Summan får man tillbaka först efter att hyrestiden har utgått. Om kommunen är hyresvärd lönar det sig att höra sig för om en delvis kompensation av hyran i samband med ett eventuellt köp. Information om hyresnivån samt lediga affärslokaler får man av företagsrådgivningen eller av fastighetsförmedlingen. Brandförsäkringsavgiftens storlek kalkyleras automatiskt enligt inventariernas återanskaffningsvärde.

Genomsnittliga hyror euro/m² Moms 0 % utan underhållskostnader.

Butik Produktion Kontor
Lokaler i Kristinestad 7 - 15 3 - 6 7 - 14
Lokaler i Närpes 7 - 13 3 - 5 6 - 12


Exempel på kostnader för värme, el, vatten, avfall och städning (priser Moms 0 %)

  • Värme: Årskostnaden för uppvärmning är 7-13 euro/m² beroende på värmningssätt, byggnad och bruk. En inre höjd, som är högre än normalt, höjer uppvärmningskostnaderna ca 20 %
  • El: Totalpriset på allmän elektricitet inkl. grund-, energi- och förflyttningskostnader är ca 0,11 euro/kWh. Elkonsumtionen får du genom att räkna ut effekten på elapparaterna (kW) x använda timmar x 0,11 euro. Den allmänna elektriciteten för ett kontor kostar ca 6 euro/m² i året
  • Vatten: I den lätta industrin, i kontor och i butiker uppgår vattenförbrukningen till ca 25 liter/person/dygn eller 19 euro/person, men i ett vårdhem till 150 – 200 liter/dygn eller 175 euro/person/år
  • Avfall: Hämtning av blandat avfall kostar ca 8 euro/behållare 600 liter och bioavfall ca 9 euro/ca 200 liter behållare
  • Städning: 35 - 45 euro/timme

Beräkningsexempel på uträkningen av konsumtionskostnaden för el Moms 0 %

  • Svetsmaskin 3 000 W, användning 5 h/dag, 210 arbetsdagar: 3 kW x 0,11 €/kWh x 5 h x 210 dagar = 346 €/år
  • Belysningen i detaljhandeln och i kontor: lysrör 36 W/lampa, 15 lampor/100 m2, användning 10 h/dag, 6 dagar/vecka. Årsförbrukning: 0,036 kW x 0,11 euro/kWh x 15 st. x 10 h x 6 dagar x 52 veckor = 185 €/100 m2

3.10 Leasingfinansieringens årskostnader
Leasing betyder långvarig (2-5 år) uthyrning av inventarier och maskiner. Vid anskaffning genom leasing behöver man vanligen inte betala någon kontantbetalningsandel, då den produkt som inköps fungerar som säkerhet upp till 100 %. Vid anskaffning bedöms återköpsvärde i procenter av anskaffningsvärde, och det är försäljningspriset för kunden själv eller för utomstående. Leasingfinansieringens ränta är 1 – 2 procentenheter högre än bankfinansiering.

Fördelarna vid leasingfinansiering är:
Budgeteringen av utgifter är enkel och i avtalet kan man ofta inkludera apparatservice och underhåll
Vid leasing får mervärdesskatten avdras varje månad, vid avbetalning får man mervärdesskatten tillbaka inom 2 månader efter anskaffningen.
Vid leasing är räntan på företagets placerade kapital större i bokslutsanalyserna, eftersom det placerade kapitalet har ersatts av hyrningen.
Pengarna är inte bundna vid köpande utan kapitalet är helt i bruk för affärsverksamheten.

3.11 Utgifter för bilar/arbetsmaskiner, affärsbruk
I denna punkt beräknas kostnaderna av de bilar och arbetsmaskiner, vilka är i affärsbruk. Fordoner i privat bruk, t.ex. bilförmånsbil antecknas i punkt 25.

3.12 Kostnader av ADB-apparater och – program
Brukstid för vanliga datorer är under 3 år, kan anskaffningsutgiften avdras under anskaffningsåret som en rat.

3.13 Övriga maskin- och apparatutgifter
I denna punkt avses verktyg, vilkas livslängd är kortare än 3 år. Dylika är handverktyg, etc. I denna punkt beaktas inte apparater eller maskiner som håller över 3 år. Skattemyndigheten godkänner som engångsavskrivningar även sådana apparaturanskaffningar, vars sammanlagda summa inte överstiger 2 500 euro Moms 0 %. Härigenom kan ett inköp uppgå till högst 850 euro Moms 0 %.

3.15 Reseersättningar
Det är bra att komma ihåg att kilometerersättningarna då man använder egen bil är skattefria, så även dagtraktamentena. Yrkes- och affärsidkare kan ändå inte betala kilometer- och dagtraktamenten åt sig själva i pengar utan de noteras som resekostnadsavdrag i den personliga skattedeklarationen. Till ägare av öppet bolag och kommanditbolag samt aktiebolag betalas reseersättningarna i pengar. Eftersom beskattaren är intresserad av de skattefria rater som betalats till företagets ägare, bör reseräkningarna eller kördagboken uppgöras noggrant och levereras till bokföringen korrekt. Övriga reseutgifter, såsom inkvarteringsutgifter, bussbiljetter, flygbiljetter osv. antecknas i punkt 14. Reseräkningsblankett finns i delen ”Företagets administration”.

Reseersättningarna är följande under år 2017

  • kilometerersättning för användning av egen bil 0,41 euro/km, extra resenär + 0,03 euro/km
  • heldagtraktamente 41 euro för en resa över 10 timmar, över 15 km från arbetsplatsen och över 5 km hemifrån
  • deldagtraktamente 19 euro för resa över 6 timmar, över 15 km från arbetsplatsen och över 5 km hemifrån
  • ersättning för nattlogi 12 euro, om övernattningen inte förorsakar kostnader för företaget

3.16 Representationskostnader
Utgifter förorsakade av gästfrihet, som riktar sig till kunder, affärsbekanta eller andra till näringsverksamheten anknutna personer, betraktas som representationsutgifter. Representationsutgifter utgörs av representationstillfällen, representationsgåvor eller representationsresor. Utgifter, som riktar mot företagets personal, anses inte som representationsutgifter.

3.17 Marknadsföring
Marknadsföringsresurserna är beroende av den affärsverksamhet som bedrivs. Åtminstone kostar marknadsföringen så mycket som det kostar att trycka upp visitkort och firmamärke.

Exempel på kostnader för marknadsföring (priser Moms 0 %)

  • Tryckningen av ett visitkort kostar ca 50 - 300 euro.
  • För planeringen av företagets firmamärke och blanketter fakturerar en reklambyrå 400 euro.
  • Anskaffning av hemsidor kostar från 300 euro, men en högklassig webbplats med upp till 15 sidor kostar 500 – 1000 euro. Dessutom kan det tillkomma kostnader för upprätthållande av webbplatsen 40 - 60 euro/h och serverhyra av webbtjänstproducenten, 3 – 25 euro/mån.
  • Reklambelysningens lägsta pris är 500 euro. För en större ny reklambelysning på fem kvadratmeter är man tvungen att betala 1 500 – 2 000 euro + monteringskostnaderna. Reklambelysningar kan även köpas begagnade. Reklamytan måste ändå köpas ny, eftersom en tejpning på gamman yta sällan lyckas.
  • Tejpning 50 euro/m2 och montering n. 50 euro/timme. Dessutom planeringskostnaderna.
Ungefärliga priser för övriga reklammedlen (Moms 0 %):
  • Riksomfattande kommersiell radio (reklam 30 sekunder i vardagar): Radio Nova ca 460 euro, Iskelmä 279 – 429 euro, The Voice 129 – 184 €, Radio Rock 230 – 270 €. Reklamen beställs separat och den kostar från 200 euro.
  • Lokalradio: prissättning 30 – 60 euro/30 sek. och vanligen görs reklamen till samma pris.
  • Regional Tv-reklam: Priset varierar mycket beroende av tidspunkt, område och upprepningar. Regionala priser 60 – 5500 euro/reklamvisning och riksomfattande 800 – 12 500 euro/reklamvisning. Produktion av reklamen från 1 500 euro.
  • Sökordannonsering på nätet (t.ex. Google): beror på träffar, (CPC) dvs. du betalar, om någon har besökt dina webbsidor via länken. Träffpriset varierar mellan 0,10 – 0,50 euro/st.
  • Bannerannonsering beror på CPC-priset (Cost per Click). T.ex. på ”Iltasanomat” websidor bannerannos av 200 x 900 px, CPC-priset är cirka 6,5 euro/besökare.

Framförande av musik
Företaget skall betala ersättning för att spela musik i t.ex. restauranger, affärslokaler, kommunikationsmedel, herr- och damfriseringar och vid evenemang för allmänheten. Det är ingen skillnad med vilken teknik musiken presenteras - dvs. om musiken kommer från en skiva, en dator, ett band eller från en TV. Upphovsrättorganisationerna Gramex och Teosto debiterar frisörsalongen tillsammans ca 230 euro och en butik på 100-200 kvadratmeter ca 500 euro/år. Dessutom betalar företagen YLE-skatt, om företagets beskattningsbar inkomst är över 50000 euro.

Ungefärliga annonspriser i dagstidningarna (Moms 0 %):

  • Lokaltidningar och gratistidningar: cirka 0,8 – 2,0 euro/spaltmillimeter (spmm).
  • Landskapstidningar: cirka 2,0 – 5,0 €/spaltmillimeter (spmm). På söndagarna är priserna högre.
  • Syd-Österbotten: exempel vard 49 x 88 mm ca 248 € och 168 x 88 mm ca 992 €.
  • Pohjalainen: ca 3,26 €/spmm

3.18 Forsknings och produktutvecklingskostnader
Utgifter för patenter, varumärken etc.

  • Varumärke 225 euro (giltighetstid 10 år)
  • Mönsterskydd 200 euro (giltighetstid 5 år)
  • Patentansökan 400 euro + årsavgift 200 euro åren 1 - 2 (i praktiken minst 2000 euro)
  • Nyttighetsmodell 700 euro (giltighetstid 1 - 4 år)

3.19 Administrationstjänster
Att hyra arbetskraft är ett vettigt alternativ när man ska ta in den första utomstående arbetstagaren, eller när det är fråga om ett tillfälligt ökat behov eller vikariat. Kostnaderna är enkla att förutse och anställningen kan avslutas också tidigare än planerat.

Fördelar med att hyra arbetskraft:

  • Det är lätt att budgetera utgifterna, kostnaden är fast och inkluderar alla utgifter.
  • Tillgången på arbetskraft är snabb och behovet kan vara hur långt eller kort som helst.
  • Vid behov kan arbetstagaren mitt under avtalsperioden bytas ut till en mera lämplig.
  • Det är ett bra sätt att anställa en lämplig och beprövad arbetstagare för en fortsatt anställning, eftersom det går att ”köpa” arbetstagaren av uthyraren.

Till administrationstjänster hör bokföring och revision.
Bokföringsbyråerna fakturerar för bokföring minst 700 – 800 euro/år, men vanligen dock 1500 - 2000 euro/år. Om det uppstår en mapp med bokföringsverifikat per månad, uppgår bokförarens räkning till 400–500 euro/mån. Om din affärsverksamhet är ett öppet bolag, ett kommanditbolag eller ett aktiebolag, är det skäl att öka utgifterna för revision med 500 - 700 euro/år.

3.20 Faktainsamling
För att upprätthålla yrkesskickligheten bör du beställa yrkestidningarna inom din sektor. Dessutom kan du behöva tidskrifter och tidningar för kunderna eller för din egen kunskapssökning. I vilket fall som helst lönar det sig att överföra den egna dagstidningen till företagets namn och låta den komma till företagets adress.
Medlemsavgiften till Företagarorganisationen uppgår till 150 euro för en persons företag och till 70 euro för Skattebetalarna r.f.

3.21 Datakommunikation och penningrörelse
Ett problem för ett nytt företag är bristen på kreditinformation, varför t.ex. en telefonanslutning alltid inte kan öppnas i ett aktiebolag utan garantiavgift. En sedvanlig garantiavgift för en mobiltelefon är 300 euro, som deponeras för ett år. Operatorn sällan returnerar summan innan du har frågat efter.

I följande utgifter (Moms 0 %)

  • Nätanslutning från 360 euro/år (30 euro/månad).
  • Betalningsterminal kostar från 290 euro eller hyra ca 360 euro/år .
  • Betalningsterminalens bruksavgift från 140 euro/år. Betalandet med chipkort kostar för affärsidkaren 0,31 % av försäljningssumman, dock minst 4 cent och högst 75 cent/betalning.
  • Kassaapparat kostar från 280 euro.
  • Räknande av kontanta medel i banken kostar ca 3 - 7 euro/gång.
  • Penningservice till affären, dvs. sökandet av pengar och hämtning av växelpengar 2 gånger/vecka kostar ca 840 euro (70 euro/månad).

3.22 Försäkringar
Ditt företag behöver minst en ansvars- och rättsskyddsförsäkring. Handelsföretaget betalar om dessa försäkringar 400-1000 euro/år och industriföretag 1000-2000 euro/år. Övriga behövliga försäkringar är avbrottsförsäkring och maskinskada försäkring.

3.23 Kontorsutgifter
I kontorsutgifterna ingår kontorsmaterial och -maskiner. För s.k. mindre anskaffningar kan man avdra bl.a. kontorsmaskiner, men då måste man beakta 2 500 euro taksumma Moms 0 %. Härigenom kan ett inköp uppgå till högst 850 euro Moms 0 %. Kontrollera, att punkten 12 eller 13 inte innehåller kontorsutgifter.

3.24 Mötes- och förhandlingskostnader
Kostnader uppstår från affärsmöten under arbetstiden. I praktiken kan trakteringen försiggå endast i ringa utsträckning, t.ex. bjudning av förfriskningar och kaffe och sådan matservering som sker i företagets egen matsal. Utgifter kan uppstå på grund av företagets interna möten, av förvaltningsorganens möten, av underhandlingar i anslutning till revision, för användning av sakkunniga och för diskussion med myndigheter.

3.25 Fordonskostnader, privatbruk
Kostnader av fordoner i privatbruk, t.ex. bilförmånsbil.